Att försöka gå vidare
Mitt liv har varit i en enda röra just nu och jag har varken vetat ut eller in, men framtiden börjar sakta men säkert klarna upp sig för mig. En valp kommer vi nog skaffa tidigast nästa vår, så det är ett tag dit. Men samtidigt så är det nog bra. Det blir mycket i skolan nu och samtidigt ska jag hinna plugga till körkortet samt rida. Kanske finns det någon mening med allt? Tror i alla fall till 100% på att det fanns en mening med att Freja lämnade mig nu. Exakt varför vet jag inte ännu, det får framtiden utvisa. Men jag tror på något sätt att hon stannade kvar tills jag kunde stå på egna ben. Så känns det i alla fall. För så stark som jag är nu har jag aldrig varit förut. Samtidigt som jag är sönder, har gått av på mitten och förlorat en del av mig själv. Men jag kämpar på och försöker komma tillbaka. Utan henne hade jag aldrig varit den jag är idag och jag står föralltid i skuld till henne. Hon är det finaste som någonsin har passerat mitt liv.<3
